Rätt mineralform gör hela skillnaden

Många som tränar känner igen känslan av vadkramp och rastlösa ben under natten. När du söker efter magnesium i butikshyllan möts du dock ofta av magnesiumoxid eller magnesiumcitrat. Oxidformen har en aktiv vardagär magnesiumhalt som ser imponerande ut på pappret, men biotillgängligheten i tarmen är låg och det mesta passerar rakt igenom kroppen. För att nå djupt in i muskelcellerna krävs en molekylär struktur som tarmen känner igen och gärna transporterar vidare.

Kriterier för ett fungerande tillskott

När du granskar innehållsförteckningen bör du leta efter fullkelaterat magnesiumbisglycinat. Här har magnesiumatomen bundits till två molekyler av aminosyran glycin. Bindningen skyddar mineralet från att reagera med fytinsyra i maten och utnyttjar aminosyrornas egna transportvägar i tunntarmen.

• Ren kelatbindning: Säkerställ att produkten inte är utspädd med billig magnesiumoxid (så kallat buffrat kelat).
• Magvänlighet: Bisglycinat binder inte vatten i tjocktarmen på samma sätt som citrat, vilket skonar magen.
• Kapselmaterial: Välj vegetabilisk cellulosa framför gelatin eller syntetiska fyllnadsämnen för att undvika onödiga tillsatser.

Vanliga misstag i butiken

Ett klassiskt misstag är att bara stirra på milligrampriset på burkens framsida. Om en tablett innehåller 400 milligram magnesiumoxid men kroppen bara tillgodogör sig en bråkdel, blir den dyrare i längden än en biotillgänglig kelatform. Välj alltid en tillverkare som redovisar den faktiska mängden aktiv vardagärt magnesium bundet till glycin.